Konsthelg: lördag

En av de mest uppskattade och välkända tavlorna på Uffizierna är Botticellis "Venus födelse" (ca 1485) som även syns i billiga reproduktioner, på väskor och paraplyer runtom i stan. I mytologin representerar Venus kärlek och fertilitet och skönheten inom konsten. Slående är hur motivet återkommer genom historien i liknande tappningar. I Pompeji fann man vid en utgrävning fresken som syns nedan - Venus födelse ur en snäcka i havet, som dateras till mer än tusen år innan Botticelli och som med största sannolikhet var okänd under renässansen.


För två veckor sedan hade den nya Bondfilmen "Quantum of Solace" italiensk premiär. Det var sannerligen en trist historia, men jag kom att tänka på den allra första Bondfilmen, "Dr. No" från 1962, där Ursula Andress i vad som är en av filmhistoriens klassiska scener gör sin entré, uppstigandes ur havet med - just det - två snäckskal i händerna.


1510 målade Giorgione en sovande Venus (nedan) som kom att bli stilbildande. Men Giorgione blev aldrig färdig och efter hans död målades landskapet i bakgrunden dit av Tizian. Samme Tizian målade 1538 en egen version, "Venus från Urbino" (andra nedan) som även den hänger på Uffizierna och som Mark Twain efter ett besök där kallade "the foulest, the vilest, the obscenest picture the world possesses".



Fortfarande på 1800-talet väckte alltså motivet anstöt, och liknande kritik framfördes mot Manets "Olympia" (1863) nedan. Här är dock symboliken anpassad till samtiden. Hunden i Tizians målning är en symbol för trofasthet, i Manets målning syns istället en svart katt vilket i det här fallet ofta sägs symbolisera prostitution.


Samtida med Manet är Ingres "Grande Odalisque" (1814)...


... och såhär såg det ut när Julianne Moore porträtterades av Michael Thompson för Vanity Fair i april 2000. Bilden ställdes ut på The National Portrait Gallery i London tidigare i år. Fortsättning följer...